Wooohoo! Äntligen är det fredag. Ännu en arbetsvecka är avklarad.
Ikväll är det då Let's Dance, följt av Hjälp och slutet av Let's Dance.
Antar att jag kommer att vara så pass tråkig ikväll att detta är något jag kommer att se. Vi har för vana att se detta numera. Eller ja, jag har fått det som vana och har inget val, för Carro vill se. Eftersom vi inte har något speciellt planerat, så antar jag att detta är vad som står på listan ikväll.
Jag sitter nu på jobbet och räknar ner de minuter som är kvar innan jag får lämna stället. Klockan visar just nu 16,18, det innebär 12 minuter kvar, för dem som kan räkna enkel matematik. Är du duktig och klarar av Matte B på gymnasiet, kan du väl ställa upp en ekvation som visar hur lång tid det är kvar tills jag går hem? Jag klarar då inte av det.
Lördagen är det inte något planerat ännu. Jag funderar på att ta min lilla fröken på bio, om hon inte har andra planer. Nu kommer inte detta att bli någon överraskning, eftersom hon troligtvis läser detta innan lördag kväll!?
Näe nu skall jag förbereda det mesta inför måndagen, då det är dags för skarpt läge för mig. Det betyder alltså att min utbildning är slut. Paaanik!
Aja, ha en trevlig helg, det skall jag i alla fall ha.
fredag 27 februari 2009
torsdag 26 februari 2009
Det här med prinsessan
Ja, då var jag här igen.
Alltså det här med prinsessan Vickan och Danne the dog. Visst, kul för dom, men är det verkligen så stort så att det hela tiden görs reportage, artiklar och det pratas om det överallt?
Sure, hon är prinsessa, men vem bryr sig egentligen. Det känns som om deras kungagörande eller vad fan det heter, kändes krystat och väldigt obekvämt, stelt och inövat. Slappna av lite, det är ändå bara en förlovning än så länge. Nervösa kan ni vara på bröllopet. Ojoj vad det kommer att vara mycket snack då väl det närmar sig!
Näe kära aftonbladet, expressen, svt och tv4, NU RÄCKER DET!
Ja, hela Sverige vet nu att Vickan och Danne är förlovade. Ja det är så jag brukar kalla dom när vi har Barbeque tillsammans på slottet. Miss V är också ett populärt smeknamn som hon gillar att kalla sig. Madeleine däremot, hon nöjer sig oftast med Madde, men ibland kan det gå med Määd också.
Tillbaka till saken, det enda jag ville säga nu var att, vi alla vet dom är förlovade, att ringen var dyr osv. Så nu tar vi ett break, laddar upp inför brölloppet. Satan vilket party det kommer att bli.
Tack och Hej, en böjd gurka
Alltså det här med prinsessan Vickan och Danne the dog. Visst, kul för dom, men är det verkligen så stort så att det hela tiden görs reportage, artiklar och det pratas om det överallt?
Sure, hon är prinsessa, men vem bryr sig egentligen. Det känns som om deras kungagörande eller vad fan det heter, kändes krystat och väldigt obekvämt, stelt och inövat. Slappna av lite, det är ändå bara en förlovning än så länge. Nervösa kan ni vara på bröllopet. Ojoj vad det kommer att vara mycket snack då väl det närmar sig!
Näe kära aftonbladet, expressen, svt och tv4, NU RÄCKER DET!
Ja, hela Sverige vet nu att Vickan och Danne är förlovade. Ja det är så jag brukar kalla dom när vi har Barbeque tillsammans på slottet. Miss V är också ett populärt smeknamn som hon gillar att kalla sig. Madeleine däremot, hon nöjer sig oftast med Madde, men ibland kan det gå med Määd också.
Tillbaka till saken, det enda jag ville säga nu var att, vi alla vet dom är förlovade, att ringen var dyr osv. Så nu tar vi ett break, laddar upp inför brölloppet. Satan vilket party det kommer att bli.
Tack och Hej, en böjd gurka
onsdag 25 februari 2009
En summering
Ja, en liten summering sedan senast.
Utekvällen "hemma" i Sundsvall, var väl sisådär. Lite med folk och de som var ute kände man ju knappast. Oscar var stället för kvällen, som var väldigt lamt och tråkigt. Det blev Max med Hot Chipotle, tidigt. För att sedan stå och frysa och vänta på Carro och Diana. Därefter taxi hem till Diana för nattssömn. Problemet var att vi nästan inte hade några pengar. Men vi lyckades skramla ihop 146 kr som räckte bra precis. Vi fick gå en liten bit för att inte överskrida våran budget. Nu snackar vi 50m ungefär.
Söndagen var en lång dag som började med uppstigning för att åka till Anette för frukost. Sedan bar det iväg till Balders och Green match. Självklart så var vi stressade som vanligt, men vi lyckades komma i tid. Vinst och kanonspel utav tjejerna. Så kul att se att dessa små tagit klivet upp och utvecklas. Efter matchen var det en sväng på Birsta, som blev kortvarig, då ingen utav oss orkade med det. Bite Line pizza för andra gången den här helgen. Känns som om det är värt att passa på. Det är en utav de sakerna som man saknar här uppe i snöhögen!
Lite mat hemma hos mamsen som bjöd på de efterfrågade och kulinariska stuvade makaronerna med köttbullar. Gott var det.
Efter det var det färd hem till Umeå igen. Ideal vädret hade varit "SOMMAR", men nu är det ju inte det. Det startade med Regn och snömodd till Härnösand ungefär. Efter det så passade vi på att åka in i en snöstorm, där man inte såg 1,5m framför bilen. Detta pågick till Ö-vik ungefär. Väl där slutade det snöa. Fasiken vad bra tänkte jag.
Vad fel jag hade. Det började blåsa som bara den istället, så orkanvindar följde oss hela vägen upp till Umeå. Det var jobbigt att köra, men ack så skönt att vara hemma. Inte mycket gjordes efter det. Jag tror nog att jag somnade som en avsågad gran i storskogen?
Måndagen var det upp till jobbet och utbildningen. Det börjar bli lite tråkigt. Medelåldern här ligger väl på typ 50 år, så jag känner mig som en liten åttaåring eller nått. Tur är att det snart kommer lite nya, "yngre" människor och börjar jobba här. Jag tror att dom kommer redan nästa vecka. Då är dock min utbildning slut och jag har börjat jobba på riktigt.
Känner mig en aning stressad inför det. Normalt sett så är utbildningen en månad, jag får den på två veckor och det är mycket att lära sig. Men det kommer nog att gå bra. Det är väl som med alla jobb, först känns det nervöst och lite jobbigt, sen så lär man sig jobbet och då går det bra. Efter ett tag så försvinner själva utmaningen i det.
Tisdagen var en liten annorlunda dag på jobbet. Jag följde med en tekniker ut på lite uppdrag. Ingemar heter han och är en skön prick. 34 år och nybliven singel är något utav alla de saker jag fick lära mig när jag var med honom. Han tycker om att köra skoter och spela innebandy. Självklart lärde jag mig lite om hur telenätet fungerar och hur man lagar det också. Men han pratade mest om sig själv, vilket i sig var riktigt, riktigt underhållande. Han kan kanske bli min chef så småningom och det är nog något som isf kommer att bli riktigt bra. För han är schyrrans och rättvis och förbannat rolig.
Mycket mer än så har inte hänt? Så detta känner jag blev inte direkt årets roligaste inlägg, men jag sitter trots allt på jobbet och fantasin flödar inte speciellt nu. Har alldeles för mycket att lära mig och "ta in".
Hörs vettja!
Ärtor med majs
Utekvällen "hemma" i Sundsvall, var väl sisådär. Lite med folk och de som var ute kände man ju knappast. Oscar var stället för kvällen, som var väldigt lamt och tråkigt. Det blev Max med Hot Chipotle, tidigt. För att sedan stå och frysa och vänta på Carro och Diana. Därefter taxi hem till Diana för nattssömn. Problemet var att vi nästan inte hade några pengar. Men vi lyckades skramla ihop 146 kr som räckte bra precis. Vi fick gå en liten bit för att inte överskrida våran budget. Nu snackar vi 50m ungefär.
Söndagen var en lång dag som började med uppstigning för att åka till Anette för frukost. Sedan bar det iväg till Balders och Green match. Självklart så var vi stressade som vanligt, men vi lyckades komma i tid. Vinst och kanonspel utav tjejerna. Så kul att se att dessa små tagit klivet upp och utvecklas. Efter matchen var det en sväng på Birsta, som blev kortvarig, då ingen utav oss orkade med det. Bite Line pizza för andra gången den här helgen. Känns som om det är värt att passa på. Det är en utav de sakerna som man saknar här uppe i snöhögen!
Lite mat hemma hos mamsen som bjöd på de efterfrågade och kulinariska stuvade makaronerna med köttbullar. Gott var det.
Efter det var det färd hem till Umeå igen. Ideal vädret hade varit "SOMMAR", men nu är det ju inte det. Det startade med Regn och snömodd till Härnösand ungefär. Efter det så passade vi på att åka in i en snöstorm, där man inte såg 1,5m framför bilen. Detta pågick till Ö-vik ungefär. Väl där slutade det snöa. Fasiken vad bra tänkte jag.
Vad fel jag hade. Det började blåsa som bara den istället, så orkanvindar följde oss hela vägen upp till Umeå. Det var jobbigt att köra, men ack så skönt att vara hemma. Inte mycket gjordes efter det. Jag tror nog att jag somnade som en avsågad gran i storskogen?
Måndagen var det upp till jobbet och utbildningen. Det börjar bli lite tråkigt. Medelåldern här ligger väl på typ 50 år, så jag känner mig som en liten åttaåring eller nått. Tur är att det snart kommer lite nya, "yngre" människor och börjar jobba här. Jag tror att dom kommer redan nästa vecka. Då är dock min utbildning slut och jag har börjat jobba på riktigt.
Känner mig en aning stressad inför det. Normalt sett så är utbildningen en månad, jag får den på två veckor och det är mycket att lära sig. Men det kommer nog att gå bra. Det är väl som med alla jobb, först känns det nervöst och lite jobbigt, sen så lär man sig jobbet och då går det bra. Efter ett tag så försvinner själva utmaningen i det.
Tisdagen var en liten annorlunda dag på jobbet. Jag följde med en tekniker ut på lite uppdrag. Ingemar heter han och är en skön prick. 34 år och nybliven singel är något utav alla de saker jag fick lära mig när jag var med honom. Han tycker om att köra skoter och spela innebandy. Självklart lärde jag mig lite om hur telenätet fungerar och hur man lagar det också. Men han pratade mest om sig själv, vilket i sig var riktigt, riktigt underhållande. Han kan kanske bli min chef så småningom och det är nog något som isf kommer att bli riktigt bra. För han är schyrrans och rättvis och förbannat rolig.
Mycket mer än så har inte hänt? Så detta känner jag blev inte direkt årets roligaste inlägg, men jag sitter trots allt på jobbet och fantasin flödar inte speciellt nu. Har alldeles för mycket att lära mig och "ta in".
Hörs vettja!
Ärtor med majs
lördag 21 februari 2009
En helg i hemstaden
Ja, efter att ha gått hem tidigare på fredagen från jobbet, sisådär efter lunch, så satte vi oss i bilen för att bege oss hem till kära Sundsvall. Nu var det ju inte riktigt så enkelt. Kvart över ett så steg jag in innanför dörrposten till lägenheten. Där jag i stort sett vände i samma veva för att ta hunden på en promenad. Efter att ha gått sig lite slö i benen så var man tillbaka i lägenheten. Packa, var det som stod på listan. Det gick väl lagomt fort för mig, men eftersom Carro som gått och sagt att, "guuuud jag känner mig så stressad, jag vill komma iväg så fort som möjligt". Sätter sig i soffan och kollar på Tv. Lite lätt irriterat frågar jag om hon har packat? Näe, snart. Kvart i tre så far vi iväg emot Sundsvall. Efter stopp i Ö-vik och två pepperoni jr senare så var vi på väg igen. Vi kom till Anette fem över halv sju. 25 min innan uppkast, Dragons - 08 Sthlm. Väl där, så tog det som vanligt tid. Diana kom och hämtade oss. Men innan vi kom iväg så skulle Carro göra något som tydligen var viktigt. Vad det var, det vet jag fortfarande inte. Fem minuter kvar av första quartern så steppar vi in i viva la sporthall. En skön känsla, men det kändes ändå rätt konstigt att vara där. Trots att det bara var ungefär en månad sedan vi flyttade.
Äntligen dock så fick man se en hel del kända ansikten. Det är nog ändå så att borta bra men hemma, där känner man faktiskt flest. De kära drakarna vann såklart, eftersom numera verkar gå på belgian blue oxe till frukost, lunch och middag. Nu spelar dom faktiskt rätt bra. Även om det stundtals ändå inte var helt perfekt. Det kan nog gå rätt så bra i slutspelet ändå.
Så nu sitter man här. Det är lördag och vi har varit och hälsat på mamma, för att sedan åka till Anette igen och där var hela Carros släkt och "firade" henne i förskott. Nu är det snart mat och jag är förbenat hungrig.
Jag tror nästan att jag nöjer mig där. Har inte så mycket mer att skriva just nu. Ska gå ut ikväll, så vem vet om det kommer en spännande historia lite senare om en feeet utekväll med grabbarna, kanske? Eller så blir det sådär medelmåttigt som det oftast blir. Aja, den som läser får väl se?
Piizzzz
Äntligen dock så fick man se en hel del kända ansikten. Det är nog ändå så att borta bra men hemma, där känner man faktiskt flest. De kära drakarna vann såklart, eftersom numera verkar gå på belgian blue oxe till frukost, lunch och middag. Nu spelar dom faktiskt rätt bra. Även om det stundtals ändå inte var helt perfekt. Det kan nog gå rätt så bra i slutspelet ändå.
Så nu sitter man här. Det är lördag och vi har varit och hälsat på mamma, för att sedan åka till Anette igen och där var hela Carros släkt och "firade" henne i förskott. Nu är det snart mat och jag är förbenat hungrig.
Jag tror nästan att jag nöjer mig där. Har inte så mycket mer att skriva just nu. Ska gå ut ikväll, så vem vet om det kommer en spännande historia lite senare om en feeet utekväll med grabbarna, kanske? Eller så blir det sådär medelmåttigt som det oftast blir. Aja, den som läser får väl se?
Piizzzz
måndag 16 februari 2009
Sådär småkyligt....
Ja nu är det kallt. Kallt som bara fan.
Det har inte hänt speciellt mycket. Fredagen spenderades med en liten sväng på stan med Carro och Frida. Shoppade inte något alls, mer än ett pannband. Tjejerna däremot gick lös på lite jeans och annat krimskrams. Så typiskt tjejer.
Lördagen och alla <3 dag: Jag och Carro åker in till stan och klämmer i oss en Boston Celtic burgare var på O-streck i himmelen Learys. Förbannat gott. Sedan så begav vi oss hemåt för att duscha och göra oss i ordning för en liten alla hjärtansdag partaj hos en utav Carros klasskamrater, som dessutom fyllde år. Vi var där ett tag och tog sedan en taxi in till stan för att testa utelivet i den här lilla staden.Vi var väl där typ två timmar, på ett helt ok ställe faktiskt. Rex heter det och påminner lite om the "cityhouse" eller stadshuset, som man säger i Sundsvall. Taxi hem och utgång med Pixie, som var redigt trött. Så var vi också, men vi pinade oss igenom promenaden för att sedan gå in och slockna i sängen helt utmattade efter kvällens bravader.
Söndagen gick jag och Carro ett varv runt sjön med Pixie. Det är fett jobbigt att gå en mil. Det är nu andra gången jag gjort detta. Denna gången tog det lite längre tid dessutom, eftersom våran hund fick för sig att göra precis tvärtemot vad vi ville. Hon skulle jaga cyklar, joggare och andra hundar. Det hade inte vi direkt lust med, då det dessutom skulle uppfattas som störande om jag sprang efter någon på cykel. Att sen springa efter någon random hund och skrika vov-vov är inte heller något jag tycker är sådär jättekul. Rättare sagt så försöker jag sluta. Det kan vara lite svårt, men jag har till skillnad mot Pixie vett att lägga band på mig själv. Efter denna givande promenad tog vi bussen för att åka och handla.
Ja, jag åkte buss. Anledningen till detta med kollektivtrafik förfarande, är därför att våran bil beslutade sig för att bli lite trasig. Detta är snart åtgärdat, då vi har tid på onsdag för bilsjukhuset. Drive-in modell al'a Umeå. Så vi får tillbaka den samma dag till och med.
Idag hade jag min första dag på det nya jobbet. Jag fick cykla dit. Jag kan tillägga att det är ca: 4km till jobbet och det var hela -18 varma grader i morse. När väl en jobbig dag på jobbet var över, där jag nu inser att jag har så mycket jag måste komma ihåg att huvudet snart exploderar¨, så var det bara -22 grader hem. Att det dessutom var nerförsbacke TILL jobbet, innebar att det var nu uppförsbacke hela vägen hem. Ett rent H-vete med andra ord att ta sig hem i -22 grader och uppförsbacke. 45 minuter senar var jag äntligen hemma och konstaterar att det nu var hela mysiga -25 grader ute och Pixie måste gå på en liten promenad. Mmmm vad varmt och skönt det är ute. Jag tror jag tar mina badbyxor!!! Näe, det ska bli skönt att komma hem till helgen, till varma Sundsvall.
Nu är Carro alldeles strax hemma och vi skall äta en väldigt sen middag. Hoppas ni har det bra alla glada, som sura. Hörs väl nått!!
Det har inte hänt speciellt mycket. Fredagen spenderades med en liten sväng på stan med Carro och Frida. Shoppade inte något alls, mer än ett pannband. Tjejerna däremot gick lös på lite jeans och annat krimskrams. Så typiskt tjejer.
Lördagen och alla <3 dag: Jag och Carro åker in till stan och klämmer i oss en Boston Celtic burgare var på O-streck i himmelen Learys. Förbannat gott. Sedan så begav vi oss hemåt för att duscha och göra oss i ordning för en liten alla hjärtansdag partaj hos en utav Carros klasskamrater, som dessutom fyllde år. Vi var där ett tag och tog sedan en taxi in till stan för att testa utelivet i den här lilla staden.Vi var väl där typ två timmar, på ett helt ok ställe faktiskt. Rex heter det och påminner lite om the "cityhouse" eller stadshuset, som man säger i Sundsvall. Taxi hem och utgång med Pixie, som var redigt trött. Så var vi också, men vi pinade oss igenom promenaden för att sedan gå in och slockna i sängen helt utmattade efter kvällens bravader.
Söndagen gick jag och Carro ett varv runt sjön med Pixie. Det är fett jobbigt att gå en mil. Det är nu andra gången jag gjort detta. Denna gången tog det lite längre tid dessutom, eftersom våran hund fick för sig att göra precis tvärtemot vad vi ville. Hon skulle jaga cyklar, joggare och andra hundar. Det hade inte vi direkt lust med, då det dessutom skulle uppfattas som störande om jag sprang efter någon på cykel. Att sen springa efter någon random hund och skrika vov-vov är inte heller något jag tycker är sådär jättekul. Rättare sagt så försöker jag sluta. Det kan vara lite svårt, men jag har till skillnad mot Pixie vett att lägga band på mig själv. Efter denna givande promenad tog vi bussen för att åka och handla.
Ja, jag åkte buss. Anledningen till detta med kollektivtrafik förfarande, är därför att våran bil beslutade sig för att bli lite trasig. Detta är snart åtgärdat, då vi har tid på onsdag för bilsjukhuset. Drive-in modell al'a Umeå. Så vi får tillbaka den samma dag till och med.
Idag hade jag min första dag på det nya jobbet. Jag fick cykla dit. Jag kan tillägga att det är ca: 4km till jobbet och det var hela -18 varma grader i morse. När väl en jobbig dag på jobbet var över, där jag nu inser att jag har så mycket jag måste komma ihåg att huvudet snart exploderar¨, så var det bara -22 grader hem. Att det dessutom var nerförsbacke TILL jobbet, innebar att det var nu uppförsbacke hela vägen hem. Ett rent H-vete med andra ord att ta sig hem i -22 grader och uppförsbacke. 45 minuter senar var jag äntligen hemma och konstaterar att det nu var hela mysiga -25 grader ute och Pixie måste gå på en liten promenad. Mmmm vad varmt och skönt det är ute. Jag tror jag tar mina badbyxor!!! Näe, det ska bli skönt att komma hem till helgen, till varma Sundsvall.
Nu är Carro alldeles strax hemma och vi skall äta en väldigt sen middag. Hoppas ni har det bra alla glada, som sura. Hörs väl nått!!
torsdag 12 februari 2009
Here we go again
Tjabba.
Ja då var jag tillbaka.
Jag var ju på intervju igår med Britta. Relacom är företaget som manpower vill att jag skall jobba åt. Så, då var det sagt. Mötet/intervjun gick väldigt bra tyckte jag. Fick intrycket utav att dom gillade mig väldigt mycket. Vi hade ett trevligt samtal som varade i ungefär en timme. Vi pratade om arbetsuppgifter, vad jag tyckte om att göra, vad jag har gjort tidigare osv. Vi avslutade med en liten rundtur på företaget. Kommer nog att bli fräscht där då dom renoverat klart. Idag ringde telefonen strax efter klockan tolv. Det var Marie från Manpower som ringde med goda nyheter. Britta och Anki på Relacom ville ha mig omedelbums. Jag skall skriva på kontraktet imorgon på Manpower och börjar jobba på måndag. Det blir nog ungefär en månads utbildning som det låter. Det är mycket att lära sig, men jag siktar på att klara av det på tre veckor. Så nu är jag inte arbetslös längre. Yippie-kay-yey mutha......
Lilla P har fått en ny kompis här uppe. Till och med hunden har vänner, men inte jag :(
Allan heter den Golden hanne på tre år som är störtkär i lilla P. Det var även han som tidigare försökte ha lite FÖR roligt med henne. Men nu gick allt strålande och dom sprang runt som tokiga.
Det blev ingen basket igår, fast det var träning. Vi gick på bio istället med några av Carros klasskamrater och såg Wallander. Snacka om att göra narr av svenska polisen. Det är ju liksom en kriminaldeckare eller vad man skall säga, men jag satt mest och skrattade lite för mig själv under filmen. Eftersom karaktärerna är så otroligt flummiga och då är dom ändå poliser? Aja, jag hoppas inte Carro blir lika flummig när hon är färdigutbildad?
Tv:n fungerar kanon och det är underbart att min "kära vän" är tillbaka. Nu går det äntligen att spela på krysslådan igen på riktigt.
Hörs vettja
http://www.youtube.com/watch?v=5neuWiAlpm4
MVH // ......
Ja då var jag tillbaka.
Jag var ju på intervju igår med Britta. Relacom är företaget som manpower vill att jag skall jobba åt. Så, då var det sagt. Mötet/intervjun gick väldigt bra tyckte jag. Fick intrycket utav att dom gillade mig väldigt mycket. Vi hade ett trevligt samtal som varade i ungefär en timme. Vi pratade om arbetsuppgifter, vad jag tyckte om att göra, vad jag har gjort tidigare osv. Vi avslutade med en liten rundtur på företaget. Kommer nog att bli fräscht där då dom renoverat klart. Idag ringde telefonen strax efter klockan tolv. Det var Marie från Manpower som ringde med goda nyheter. Britta och Anki på Relacom ville ha mig omedelbums. Jag skall skriva på kontraktet imorgon på Manpower och börjar jobba på måndag. Det blir nog ungefär en månads utbildning som det låter. Det är mycket att lära sig, men jag siktar på att klara av det på tre veckor. Så nu är jag inte arbetslös längre. Yippie-kay-yey mutha......
Lilla P har fått en ny kompis här uppe. Till och med hunden har vänner, men inte jag :(
Allan heter den Golden hanne på tre år som är störtkär i lilla P. Det var även han som tidigare försökte ha lite FÖR roligt med henne. Men nu gick allt strålande och dom sprang runt som tokiga.
Det blev ingen basket igår, fast det var träning. Vi gick på bio istället med några av Carros klasskamrater och såg Wallander. Snacka om att göra narr av svenska polisen. Det är ju liksom en kriminaldeckare eller vad man skall säga, men jag satt mest och skrattade lite för mig själv under filmen. Eftersom karaktärerna är så otroligt flummiga och då är dom ändå poliser? Aja, jag hoppas inte Carro blir lika flummig när hon är färdigutbildad?
Tv:n fungerar kanon och det är underbart att min "kära vän" är tillbaka. Nu går det äntligen att spela på krysslådan igen på riktigt.
Hörs vettja
http://www.youtube.com/watch?v=5neuWiAlpm4
MVH // ......
onsdag 11 februari 2009
Ny TV
Jo, då är den installerad och klar. Anledningen till att jag skriver så sent är därför jag faktiskt har varit på den första "riktiga" basketträningen nu. Det gick väl sisådär. Man blir lite smått nervös på något konstigt sätt och även fast man vill ge allt, så blockeras man lite utav nervositeten. Fick spela som 4:a och det gjorde ju inte heller det hela mycket bättre. Inte direkt en position som jag är van att spela på lixom. Men över det hela sett, så ja det gick skapligt. Nytt pass imorgon och förhoppningsvis så har nervositeten släppt lite mer då.
Ny Tv har vi fått, men det var samma modell som tidigare. Lite besviken blev jag, men det är fan i mig så mycket skönare att titta på tv nu. Den Tv:n vi fick låna var ju katastrofalt dålig. Den var så dålig att jag sprang in på Elgiganten med den så ingen hann se mig med en så dålig Tv. Så allt är tillbaka i sin vanliga ordning. Nu skall jag faktiskt sova. Jag har ju en liten "dejt" med Britta the Boss imorgon, det kommer att avgöra om jag får jobbet eller inte. Tror jag?
God natt på er.
// MVH The White Man, who can jump a little.
Ny Tv har vi fått, men det var samma modell som tidigare. Lite besviken blev jag, men det är fan i mig så mycket skönare att titta på tv nu. Den Tv:n vi fick låna var ju katastrofalt dålig. Den var så dålig att jag sprang in på Elgiganten med den så ingen hann se mig med en så dålig Tv. Så allt är tillbaka i sin vanliga ordning. Nu skall jag faktiskt sova. Jag har ju en liten "dejt" med Britta the Boss imorgon, det kommer att avgöra om jag får jobbet eller inte. Tror jag?
God natt på er.
// MVH The White Man, who can jump a little.
tisdag 10 februari 2009
En dag på sjön
Nej men hej, var ni här? Vad trevligt.
Imorgon skall jag träffa chefen på det företag som manpower kommer att hyra ut mig till. Om det klickar, så är jag nog anställd. Jag tänker inte avslöja riktigt ännu vart det är. Vissa utav er som läser vet redan och behöver inte fundera så mycket mer på det. Det känns som om jag kommer att få det här jobbet.
Tränade lite igår, spelade lite basket med andra ord. Jag struntade i skrotet, det var ändå alldeles för mycket folk där. Basketspelandet gick väl lite sådär. Det var ganska kul först, då jag spelade med bra spelare. Efter ungefär halva tiden så byttes lag, i alla fall mitt. Då blev det inte riktigt lika kul. Dom var rent ut sagt dåliga och då blir man ju inte direkt bättre själv heller. Kändes som om man steppade ner ett par hekto i fart och aggressivitet.
Idag har jag inte åstadkommit så mycket, mer än att jag och Pixie har varit ute på sjön och hoppat i tonvis av snö. Nike håller vad dom lovar och mina kängor är fantastiskt bra. Dom ser blöt ut, men jag blir inte blöt. Fryser gör man inte heller. Solen sken och jag tyckte att Pixie behövde förvandlas till ett snömonster.
Detta är en bild då vi står vid sjöns ena lilla kant. Den är så stor, så att man ser knappt till andra sidan. En hel mil är det att gå runt den. Det lilla miraklet har man redan klarat av. Var det andra eller tredje dagen här uppe?
En aning förvånad, och bara lite snöig.
Oj, är det någon som kommer? Ja tro det eller ej, men där borta så kommer det en människa och går. Tilläggas kan att snön gick upp till knäna på mig, då jag svamlade omkring därute. Som tur är så sjunker inte Pixie ner lika mycket som jag gör. Kan det ha med vikten att göra?
Och självklart fick jag inte det fångat på film när hon skuttade runt som mest. Och det lilla jag fick med gick inte att ladda upp just nu.
Jo en annan liten sak. Carro ringde för en timme sedan ungefär och berättade att våran TV inte gick att laga. Först drabbades jag av en smula panik och tänkte att detta kommer att bli dyrt. Men ack så fel man kan ha i lingonskogen. Vi får en helt ny Tv på garantin. Denna kommer att hämtas om ett par timmar. Jag undrar om det blir samma modell eller om vi får en ny modell. För Tv:n vi hade var ändå en utgående modell som dom inte tillverkar längre. Så jag hoppas att dom inte har den Tv:n inne och att vi får en liten bättre Tv. Våran förra var inte dålig, det är inte så, men det är alltid kul med en liten bättre apparat. Så bild kommer på underverket då den är hämtat och inkopplad.
För er som undrar så är nu min mardrömsvecka slut. Jag slipper skotta mer snö och det är 6 veckor kvar tills jag behöver utsätta mig för detta plågeri ännu en gång. Nu kommer det väl inte att snöa något mer på ett tag. Jag kan nog nästan lova att det kommer att komma massvis av snö om, ska vi säga sisådär 6 veckor?
Ha det bra så länge, så hörs vi igen om ett par timmar!
MVH // Snowman
söndag 8 februari 2009
Det allra första.....
Hej och varmt välkommen till det första inlägget i världshistorien på denna blogg.
Visst är det en fantastisk upplevelse. Sådär så att man känner hur håret på armarna reser sig och himmlen och stjärnorna känns plötsligt så nära.
Ja jag vet, jag överdriver, men för ett litet tag där så fantiserade du säkert om hur du skuttade runt på ett gäng rosa moln samtidigt som du sjöng, a beautiful day med U2 eller nått.
Så då är allvaret på gång och jag har startat denna för en liten enklare hantering och större utvecklingsmöjligheter. Nu menar jag inte i mitt skrivande, utan snarare för bilder och annat. På min förra blogg så var dessa möjligheter lite limiterade och lite för krångliga. Men nu kommer det att flyta på som smör på en telemarksskida i juni.
Så vad har hänt då under den senaste tiden. Ja inte speciellt mycket. Jag har jobbat för att förhindra tredje världskriget, plockat dun ifrån döda gäss och inte handlat på Ikea, fjällräven och dylikt sedan sist jag rörde ett tangentbord och skrev om mitt otroligt spännande liv.I övrigt så håller jag på att lära mig att sitta still i minst 30 sekunder, utan att varken blinka eller röra mig överhuvudtaget. Det är skitsvårt, speciellt om man lider av adhd.
Snö har det kommit här upp i alla fall. nu har det nog kommit en halvmeter snö på bara ett par dagar. Sen gör det, det inte bättre när det blåser 100m/s och samlar upp drivor av snö som är 7 m höga. Detta försvårar mitt uppdrag som jag har denna vecka med att skotta våran lilla innergård, trapp och framför grannarnas dörrar. Jag är ute tre gånger per dag och utför detta slavgöra. Dessutom är det kallt som bara f-n. Det har legat på -10 till -19 grader varenda dag. Konstigt nog så blir det mildare på kvällen än dagen.
Dom som säger; tänk på barnen i afrika, har nog fasiken rätt. Det gör jag när jag skottar snö. För dom behöver i alla fall inte frysa så mycket som jag gör. Dom har det kanske inte så dåligt ändå dom barnen. Om man bortser från att dom inte har någon mat, vatten och ingen utbildning. I övrigt så är det ju ganska skönt för dessa barnen. Dom slipper i alla fall frysa. Det är nog det värsta jag vet. Att frysa. Och jag gör det inte ofta, men här uppe i det "riktiga" norrland så fryser jag h-cken av mig på dagarna.
Pixie däremot njuter för fulla muggar. För er som precis "tuned in", så är Pixie våran hund. Hon är 8 månader om fem dagar. Hon äter nog mer snö än vad ett treårigt, snorigt dagisbarn äter. Dessutom börjar jag fundera på om det verkligen är en hund vi har fått, eller om det är en känguru. För så som hon hoppar runt i snön finns det nog inte någon normalt funtad hund som gör. Kul verkar hon ha, och såsom hon sover efter en tur vid sjön. Tre timmar i sträck sover hon. Undrar om hon har narkolepsi eller om det är något annat gravt fel med henne?
Näe nu skall jag kolla på världens mest kända blondin. Pamela Anderson, som går på Kanal 5. Undra om det är något att se?
Ha det så bra så länge
// Eder käre Snöman från norr!
Visst är det en fantastisk upplevelse. Sådär så att man känner hur håret på armarna reser sig och himmlen och stjärnorna känns plötsligt så nära.
Ja jag vet, jag överdriver, men för ett litet tag där så fantiserade du säkert om hur du skuttade runt på ett gäng rosa moln samtidigt som du sjöng, a beautiful day med U2 eller nått.
Så då är allvaret på gång och jag har startat denna för en liten enklare hantering och större utvecklingsmöjligheter. Nu menar jag inte i mitt skrivande, utan snarare för bilder och annat. På min förra blogg så var dessa möjligheter lite limiterade och lite för krångliga. Men nu kommer det att flyta på som smör på en telemarksskida i juni.
Så vad har hänt då under den senaste tiden. Ja inte speciellt mycket. Jag har jobbat för att förhindra tredje världskriget, plockat dun ifrån döda gäss och inte handlat på Ikea, fjällräven och dylikt sedan sist jag rörde ett tangentbord och skrev om mitt otroligt spännande liv.I övrigt så håller jag på att lära mig att sitta still i minst 30 sekunder, utan att varken blinka eller röra mig överhuvudtaget. Det är skitsvårt, speciellt om man lider av adhd.
Snö har det kommit här upp i alla fall. nu har det nog kommit en halvmeter snö på bara ett par dagar. Sen gör det, det inte bättre när det blåser 100m/s och samlar upp drivor av snö som är 7 m höga. Detta försvårar mitt uppdrag som jag har denna vecka med att skotta våran lilla innergård, trapp och framför grannarnas dörrar. Jag är ute tre gånger per dag och utför detta slavgöra. Dessutom är det kallt som bara f-n. Det har legat på -10 till -19 grader varenda dag. Konstigt nog så blir det mildare på kvällen än dagen.
Dom som säger; tänk på barnen i afrika, har nog fasiken rätt. Det gör jag när jag skottar snö. För dom behöver i alla fall inte frysa så mycket som jag gör. Dom har det kanske inte så dåligt ändå dom barnen. Om man bortser från att dom inte har någon mat, vatten och ingen utbildning. I övrigt så är det ju ganska skönt för dessa barnen. Dom slipper i alla fall frysa. Det är nog det värsta jag vet. Att frysa. Och jag gör det inte ofta, men här uppe i det "riktiga" norrland så fryser jag h-cken av mig på dagarna.
Pixie däremot njuter för fulla muggar. För er som precis "tuned in", så är Pixie våran hund. Hon är 8 månader om fem dagar. Hon äter nog mer snö än vad ett treårigt, snorigt dagisbarn äter. Dessutom börjar jag fundera på om det verkligen är en hund vi har fått, eller om det är en känguru. För så som hon hoppar runt i snön finns det nog inte någon normalt funtad hund som gör. Kul verkar hon ha, och såsom hon sover efter en tur vid sjön. Tre timmar i sträck sover hon. Undrar om hon har narkolepsi eller om det är något annat gravt fel med henne?
Näe nu skall jag kolla på världens mest kända blondin. Pamela Anderson, som går på Kanal 5. Undra om det är något att se?
Ha det så bra så länge
// Eder käre Snöman från norr!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)